I väntan på vaddå?

Hur kan två veckor gå så långsamt?! En evighetslång period fylld av hopp, längtan och förväntningar.

Grusas i ett antiklimax av sorg och besvikelse.


Stiltje och tomhet.


Så även i bloggformatet...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0